FjölmiðlarMassemedierMassemedierMassmediaFjölmiðlar

Markmið:

  • Að nemendur beri saman hve framsetning efnis  er ólík eftir miðlum.
  • Að nemendur beri saman framboð efnis í ljósvakamiðlum eftir löndum.

  • Hversu marga fjölmiðla geta nemendur nefnt
  • Hvaða fjölmiðlar eru algengastir á íslenskum heimilum?

  • Nemendur fletta í gegnum dagblöðin/netmiðla og gera lista yfir efni frá Norðurlöndum og flokka á einfaldan hátt.
  • Nemendur klippa út fyrirsagnir og taka saman upplýsingar um fólk.
  • Nemendur gera samanburð á fréttaflutningi einstakra fjölmiðla á sama atburði eftir því sem tilefni gefst til.
  • Nemendur bera saman sjónvarpsdagskrá eins og hún birtist í íslensku dagblaði annars vegar og hins vegar í norrænu blaði/netmiðli: – Er lengd dagskrár svipuð? Eru sömu þættir á dagskrá? Er hlutfall barna og unglingaefnis í dagskránni svipað?
  • Nemendur bera saman bíóauglýsingar á Íslandi og öðrum Norðurlöndum og e.t.v. auglýsingar frá leikhúsum, sbr. midi.is.
  • Berið saman texta í fjölþjóðaútgáfum myndasagna, t.d. Andrés önd (íslenska, danska, sænska og norska útgáfan) og Tinna.

 

Målsætning:

  • At eleverne sammenligner hvor forskelligt medierne fremsætter deres emne.
  • At elever sammenligner udbud af emne i de forskellige landes ætermedier (radio og tv).

  • Hvor mange massemedier kan eleverne nævne?
  • Hvor mange medier har man normalt adgang til i hjemlandets hjem?

  • Eleverne blader aviserne igennem og laver en liste over stof fra nordiske lande som opdeles efter simple kriterier.
  • Overskrifterne klippes ud, og der samles oplysninger om folk.
  • De forskellige mediers formidling af samme begivenheder sammenlignes alt efter hvad forholdene tillader.
  • Tv-programmerne i en avis fra hjemlandet sammenlignes med tv-programmerne i en anden nordisk avis: – Er sendetiden den samme? Er der de samme punkter på programmet? Er børne- og ungdomsstoffets andel den samme?
  • Eleverne sammenligner biografannoncer fra deres hjemland og fra andre nordiske lande, evt. teaterannoncer, jf. midi.is

Sammenlign teksten i multinationale tegneserier, fx Anders And (finsk, islandsk, norsk og svensk udgave) og Tintin.Mål:

  • At elevene sammenligner hvordan ulike medier fremstiller nyheter/emne.
  • At elevene sammenligner massemedienes tilbud i de respektive land.

  • Hvor mange forskjellige massemedier kan elevene nevne?
  • Hvilke medier er vanlige i hjemmet?

  • Elevene blar igjennom aviser/nettaviser og lager en liste over artikler fra de nordiske land og sorterer dem på en enkel måte.
  • Elevene klipper ut overskrifter og samler informasjon om personer.
  • Elevene sammenligner måten de samme nyhetene blir fremstilt på i de ulike land.
  • Elevene sammenligner tv-guide i hjemlandet med tv-guide fra en nordisk avis: – Er sendetiden lik? Finnes det like tv-program? Tv-programmer for barn og unge er de like/ulike?
  • Elevene sammenligner kinoreklamer fra deres hjemland med et av de nordiske land. Se f.eks. www.midi.is, www.kino.no.
  • Sammenlign tekster i tegneserier som utgis på mange forskjellige språk, f.eks. Donald duck (islandsk, dansk, svensk, norsk) og Tin Tin.

Mål:

  • Att eleverna jämför hur material presenteras i olika medier.
  • Att eleverna jämför massmedias utbud i de olika länderna.

  • Hur många olika medier känner eleverna till?
  • Vilka medier är vanligast i isländska hem?

  • Eleverna bläddrar igenom dagstidningar/nättidningar och gör en lista över artiklar från de nordiska länderna och sorterar materialet på ett enkelt sätt.
  • Eleverna klipper ut rubriker och samlar information om folk.
  • Eleverna jämför hur samma nyhet presenteras i samma media i olika länder.
  • Eleverna jämför det isländska TV-programmet som det visas i tidningar å ena sidan och motsvarande i de andra ländernas tidningar/nätupplagor. – Är programmet ungefär lika långt? Är det liknande typ av program?  Är förhållandet mellan barn- och ungdomsprogram kontra vuxenprogram ungefär lika stor?
  • Eleverna jämför bioannonser på Island och andra nordiska länder och t ex annonser för teater.  midi.is.
  • Jämför texten i tecknade serier som ges ut på olika språk, t ex Kalla Anka í  (isländska, danska, svenska och norska versionen) och Tintin.

Endamál:

  • At næmingar gera samanburð á hvussu ýmiskt fjölmiðlar kunna ýmisk evni.
  • At næmingar gera samanburð á hvat fyri evni eru at síggja/hoyra í sjón- og útvarpi.
  • Hvussu nógvar ýmiskar fjölmiðlar nevna næmingarnir?
  • Hvat fyri fjölmiðlar eru mest vanligir í föroyskum heimum?

  • Næmingar blaða í gjögnum dagblöð og gera lista yvir evni frá Norðurlondum og býta evnini sundur á einfaldan hátt.
  • Næmingar klippa yvirskriftir út og finna ýmsar upplýsingar um fólk.
  • Næmingar samanbera hvussu ýmiskir fjölmiðlar siga frá tíðindum um somu hending.
  • Næmingar samanbera sjónvarpsskrá sum hon sær út í föroyskum dagblaði og hvussu hon sær út í einum norrönum blaði: – Er skráin líka long? Er somu sendingar ? Eru líka nógvar sendingar sum eru ætlaðar börnum og unglindum?
  • Næmingar samanbera biograf lýsingar í Föroyum og í öðrum Norðurlondum.
  • Samanberið teknifilmaseriur, til dömis Dunnald dunnu (föroysk, donsk, svensk, norsk, íslensk útgáva), TinTin.